auginhaninke.blogg.se

The Kurdish YPG militia was not allowed to participate in recent negotiations in Kazakhstan on a ceasefire in Syria. Nor did it participate in previous peace talks in Geneva. This means the major powers and regional players see Turkey as more important strategic partner than the self-proclaimed Kurdish autonomy in Syria by the PKK Syrian branch PYD. But the infidelity of the PYD towards its best allies Russia and Syria, is also an important reason why the Kurds are offside.

The Kurdish PKK guerrilla movement has traditionally had good relations with Russia and with Syrian leader Hafez al-Assad. The latter harbored the PKK leader Abdullah Öcalan and his training camps for a decade before Öcalan was arrested. As late as February 2016 PYD opened its first European office in Moscow and in April 2016 also a second in Stockholm. However, PYD soon began to act arrogantly and opportunistic when it tried to play off Russia and the United States against each other by offering its military services to the highest bidder. It started with the US allied with the newly formed militia SDF (Syrian Democratic Forces), which in reality is controlled by the YPG. When IS surrounded the Kurds in Kobane (Arabic Ayn al-Arab) in September 2014, and was on its way to take the city, the US gave the Kurds weapons and air support that stopped the attack. The Russians noted the cooperation of the Kurds with the United States but continued to support them. In September 2015 the Russian jets, for example, gave further support to the SDF/YPG in Aleppo.

In October 2015 the United States dropped 50 tons of weapons to SDF/YPG. The Russians began to doubt the honesty of the Kurds. The Russian arm deliveries to the PYD ended up probably after this, but the Russians kept their political contacts with the Kurds. In November 2015 Turkish fighter shot down a Russian jet, which led to a political crisis between Russia and Turkey. The Russians provided the PKK guerrillas shoulder-borne air defence missile which shot down a Turkish helicopter in front of the camera. It was probably a warning to President Erdogan that Russia could intensify its support to the PKK and create more problems for him. Eventually Erdogan was forced to apologize and provide compensation to Russia. He visited Moscow and the two countries began to act in a kind of agreement.

One of Erdogan's main demands was that Russia would close PYD's office in Moscow and stop supporting the Kurds in Syria. As a result of Erdogan's visit to Moscow and Turkey's turnaround on Russia, Erdogan abandoned his support for Islamist rebels in Aleppo, which eventually ended up in the Syrian army's control. When these rebel groups now sit in indirect negotiations with the Syrian regime, they no longer have control over any major city in Syria, while the Kurds are excluded from the talks.

Kurdo Baksi, who acts as a self-appointed spokesman for the Kurdish question in Sweden, wrote an article in the Swedish newspaper Vestmanlands Läns Tidning  the day before the negotiations in Astana would start on January 23, 2016. Under the title, Låt Syrien bli tre stater (let Syria become three states), Baksi complains about YPG has fallen into offside:

"Even if the initiators are Turkey, Iran and Russia, one should not underestimate the dictator Bashar al-Assad's role in shaping the conference. But this spectacle lacks credibility and legitimacy. The initiators are all suspected of war crimes. The tyrants now invite to a meeting without the UN, the EU, the Arab League or the United States have a say in the matter. Even more remarkable is that the group in Syria by far the most successful fighting terror group Daesh (IS) is not invited."

Baksi’s statement about US and the UN is not true. It is the UN envoy for Syria, Staffan de Mistura, who handles the contacts between the regime's delegation, headed by Syria's UN Ambassador Bashar al-Jafari, and the armed Sunni groups' delegations. As for the United States the initiators of the meeting wanted to wait out Obama and cooperate with the Trump administration. Obama resigned on Friday January 20, 2016, just three days before the meeting in Astana would start. Thus, the United States is invited at the last moment, according to Finnish Yle Swedish section.

Baksi writes further:

"Kurds, especially Kurdish YPJ-women's heroic efforts has been depicted many times, and should soon be familiar to the Swedish people after the publication of books with YPG-volunteer Jesper Söder, ‘When the world looked away’, and journalist Joakim Medin ‘Kobane’. Despite the Syrian Kurds are living examples of female emancipation, secularism and coexistence between religious and ethnic groups, they are systematically countered.”

No one can deny that Kurdish women are actively involved in the PKK guerrilla movement and its subsidiary organizations. The PKK is of course not the only one to engage female guerrillas. Many other guerrilla movements have done the same. The recipe is also used by the PKK puppets among the Assyrians, the so-called Dawronoye, but in that case it is often about a marginal group of women in PR purpose.

Kurdo Baksi’s assertion that the PYD rule is the best model for coexistence and tolerance for weaker groups, is far from the truth. During recent years of Kurdish dominance in Gozarto region in Syria, we have witnessed many abuses and armed attacks against the Assyrians and other Christian groups; Assyrian military leaders have been executed by the YPG, the Assyrian guards Sootoro/GPF has been attacked by YPG/Asayish (Kurdish police), Assyrian restaurants and public places have been subjects to suicide attacks, Assyrian property has been subject to confiscation, PYD has tried to impose Kurdish curricula on Assyrian schools, Assyrian youth have been forcibly drafted into the YPG militia, Assyrian farmers have been harassed and beaten accused of having voted for Bashar al-Assad, Assyrian attorney who opposes Kurdish grab of Assyrian land has been arrested and harassed. The list is even longer.

The experience of Kurdish rule in Syria, Iraq or Turkey (Turabdin) shows that the alleged tolerance towards Assyrians, Yezidis and other indigenous is only by name. In fact it is about to replace Arab or Turkish fascism with Kurdish fascism. In the case of the Assyrians, Kurdish rulers and academics try to steal not only our country and our land, but our history as well.

The situation in Syria has now come to a point where the Kurdish local administration looks increasingly pressed and neglected by the great powers, regional powers and the Syrian regime. Obviously, Turkey is about to get its will to limit the PYD/YPG would dominate much of northern Syria bordering Turkey. Overall, Syria has a border with Turkey, which stretches nearly a thousand kilometres.

Out of its YPG militia military strength the Kurdish administration shows dissatisfaction with the development and the exclusion of the Kurds from talks in Astana. YPG has declared that it will not respect the decisions taken at the meeting in Astana. According to Russian news website Sputnik's Turkish department YPG says:

“Görüşmelere katılan tarafların ve onların hamisi olan ülkelerin Suriye’deki ciddi krizin bir parçası olduğunu ve Suriye halkının ihtiyaç duyduğu kararlar alamayacağını düşünüyoruz”.

It means: "We believe that the groups involved in the negotiations and the countries that protect them are an important part of the conflict in Syria, and we do not think they will make a decision based on the Syrian people's needs."

Reuters writes: "“The YPG said the solution for the Syrian conflict, which has raged on into it sixth year, would be ‘through democratic autonomous zones that preserve the unity of the Syrian land and that we are applying on the ground’. The warring sides ‘could benefit from this experience that we have established,’ it said.”

The Kurds have now backed from earlier demands and calls no longer their three so-called cantons Rojava. Now they name it “democratic autonomous zones”within a united Syria.

What YPG's statement means in practice remains to be seen. But for us Assyrians and other vulnerable groups in Gozarto it would be a relief if the Kurdish abuses would come to an end and Kurdish rulers would be more humble in their relationship with us. The Kurds must not forget that they are occupiers of someone else's house – no matter what Kurdish names they give Gozarto.

Den kurdiska YPG-milisen fick inte delta i förhandlingarna i Kazakstan om en vapenvila i Syrien. Den fick inte heller delta i tidigare fredssamtal i Genève. Det är ett tecken på att stormakter och regionala aktörer tillmäter Turkiet större vikt som en strategisk partner än det självutnämna kurdiska självstyret i Syrien eller dess moderorganisation PKK. Men den otrohet som PKK:s syriska dotterorganisation PYD har visat gentemot sina bästa bundsförvanter Ryssland och Syrien, är också en viktig orsak till att kurderna lämnas offside.

Den kurdiska gerillarörelsen PKK har traditionellt haft goda relationer med Ryssland och med Syriens ledare Hafez al-Assad. Den senare härbärgerade PKK-ledaren Abdullah Öcalan och hans träningsläger i ett decennium innan Öcalan greps. Så sent som i februari 2016 öppnade PYD sitt första europeiska kontor i Moskva och i april 2016 även ett i Stockholm. Men PYD började snart agera övermodigt och försökte sig på ett opportunistiskt spel som gick ut på att spela ut Ryssland och USA mot varandra, genom att erbjuda sina militära tjänster till högstbjudande. Det började med att USA lierade sig med den nybildade milisen SDF (Syrian Democratic Forces), som i verkligheten kontrolleras av YPG. När IS omringade kurderna i Kobane och var på god väg att inta staden i september 2014 gav USA kurderna vapen och flygunderstöd som hejdade angreppet. Ryssarna noterade kurdernas samarbete med USA men fortsatte stödja dem. I september 2015 gav ryskt flyg t ex understöd åt SDF i Aleppo.

I oktober 2015 släppte USA 50 ton vapen till SDF/YPG. Ryssarna började nu tvivla på kurdernas ärlighet. De ryska vapenleveranserna till PYD slutade sannolikt efter detta, men ryssarna behöll sina politiska kontakter med kurderna. I november 2015 sköt turkiska jaktplan ner ett ryskt stridsflyg, vilket ledde till en politisk kris mellan Ryssland och Turkiet. Ryssarna gav PKK-gerillan axelburet luftvärn som sköt ner en turkisk stridshelikopter inför kameran. Det var sannolikt en varning till president Erdogan att Ryssland kunde intensifiera sitt stöd till PKK och skapa mer problem för honom. Till slut tvingades Erdogan att be om ursäkt och lämna ekonomisk kompensation till Ryssland. Han besökte Moskva och de båda länderna började nu agera i ett slags samförstånd.

Ett av Erdogans främsta krav var att Ryssland skulle stänga PYD:s kontor i Moskva och sluta stödja kurderna i Syrien. Som ett resultat av Erdogans besök i Moskva och Turkiets helomvändning gentemot Ryssland, övergav Erdogan stödet till islamistiska rebeller i Aleppo, som till slut hamnade under den syriska arméns kontroll. När dessa rebellgrupper nu sitter i indirekta förhandlingar med den syriska regimen, har de inte längre kontroll över någon viktig stad i Syrien, allt medan kurderna är utestängda från samtalen.

Kurdo Baksi, som agerar som självutnämnd talesman för kurdiska frågor i Sverige, skrev en debattartikel i Vestmanlands Läns Tidning dagen innan förhandlingarna i Astana skulle börja den 23 januari 2016. Under rubriken Låt Syrien bli tre stater, ondgör sig Baksi över att YPG har hamnat i offside:

”Även om initiativtagarna är Turkiet, Iran och Ryssland ska man inte underskatta diktator Bashar al-Assads roll i utformningen av konferensen. Men Detta spektakel saknar trovärdighet och legitimitet. Initiativtagarna är samtliga misstänkta för krigsbrott. Det är tyrannerna som nu kallar till möte utan att FN, EU, Arabförbundet eller USA fått ett ord med i laget. Än märkligare är att den grupp som i Syrien med i särklass mest framgång bekämpat terrorgruppen Daesh (IS) inte bjudits in.”

Att USA och FN inte är med är en sanning med modifikation. Det är FN-sändebudet för Syrien Staffan de Mistura som sköter kontakterna mellan regimens delegation, ledd av Syriens FN-ambassadör Bashar al-Jafari, och de väpnade sunnitiska gruppernas delegationer. När det gäller USA har initiativtagarna till mötet velat vänta ut Obama och koppla in Trump-administrationen. Obama avgick fredagen den 20 januari 2016, bara tre dagar innan mötet i Astana skulle börja. Således har USA inbjudits i sista stund, skriver finska Yles svenska avdelning. 

Baksi skriver vidare:

”Kurdernas, inte minst kurdiska YPJ-kvinnornas heroiska insatser har skildrats många gånger, och borde snart vara välbekanta för svenska folket efter bokutgivningar med YPG-volontären Jesper Söder, "När världen tittade bort”, och journalisten Joakim Medins "Kobane". Men trots att de syriska kurderna är levande exempel på kvinnlig frigörelse, sekularism och samexistens mellan religiösa och etniska grupper motarbetas man systematiskt”.

Ingen kan förneka att kurdiska kvinnor deltar aktivt i gerillarörelsen PKK och dess dotterorganisationer. PKK är dock inte ensamt om att engagera kvinnliga gerillakrigare. Många andra gerillarörelser har gjort samma sak. Receptet används även av PKK:s marionetter bland assyrierna, de s k Dawronoye, men i det fallet är det ofta marginella kvinnogrupper som är att betrakta som PR för Dawronoye.

Kurdo Baksis påstående att PYD är det bästa receptet på samexistens och tolerans gentemot svagare grupper, är dock långt ifrån sanningen. Vi har under de senaste årens kurdiska dominans i Gozarto-regionen i Syrien sett många övergrepp och väpnade attacker gentemot assyrier och övriga kristna grupper; assyriska militära ledare har avrättats kallblodigt av YPG, den assyriska vaktstyrkan Sootoro/GPF har angripits av YPG/Asayish (kurdisk polis), assyriska rörelser och samlingsplaster har utsatts för självmordsattentat, assyrisk egendom har blivit utsatt för konfiskation, PYD har försökt påtvinga kurdisk skolplan på assyriska skolor, assyriska ungdomar har blivit tvångsinkallade till YPG-milisen, assyriska bönder har trakasserats och misshandlats anklagade för att ha röstat på Bashar al-Assad, assyrisk advokat som opponerar sig mot kurdiska landkonfiskeringar har arresterats och trakasserats. Listan kan göras ännu längre. 

Erfarenheterna från kurdiskt styre i Syrien, Irak eller Turkiet (Turabdin) visar att den påstådda toleransen gentemot assyrier, yezider eller andra ursprungsbefolkningar är bara till namnet. I själva verket handlar det om att ersätta arabisk eller turkisk fascism med kurdisk fascism. I fallet assyrierna vill kurdiska makthavare och akademiker dessutom stjäla inte bara vårt land och vår mark, utan även vår historia.

Situationen i Syrien har nu kommit till ett läge där det kurdiska lokala styret ser sig allt mer trängt och åsidosatt av stormakter, regionala makter och regimen i Damaskus. Uppenbarligen håller Turkiet på att få igenom sin vilja att begränsa möjligheten till att PYD/YPG skulle dominera en stor del av norra Syrien som gränsar till Turkiet. Totalt har Syrien en gräns med Turkiet som sträcker sig nästan tusen kilometer.

I kraft av sin militära styrka i YPG-milisen visar det kurdiska styret sitt missnöje med utvecklingen och samtalen i Astana som har utelämnat kurderna. YPG har deklarerat att man inte kommer att respektera de beslut som tas vid mötet i Astana. Enligt ryska nyhetssajten Sputniks turkiska avdelning säger YPG så här:

“Görüşmelere katılan tarafların ve onların hamisi olan ülkelerin Suriye’deki ciddi krizin bir parçası olduğunu ve Suriye halkının ihtiyaç duyduğu kararlar alamayacağını düşünüyoruz”.

Det betyder: ”Vi anser att grupperna som deltar i förhandlingarna och länderna som skyddar dem är en viktig del av konflikten i Syrien, och tror inte att de kommer att fatta beslut som utgår från det syriska folkets behov.”

Reuters skriver: “The YPG said the solution for the Syrian conflict, which has raged on into it sixth year, would be ‘through democratic autonomous zones that preserve the unity of the Syrian land and that we are applying on the ground’. The warring sides ‘could benefit from this experience that we have established,’ it said.” Kurderna har nu backat från tidigare krav och kallar inte längre sina tre s k kantoner för Rojava. Nu heter det ”demokratiska självstyrande zoner i ett enat Syrien”.

Vad YPG:s uttalande innebär i praktiken återstår att se. Men för oss assyrier och andra utsatta grupper i Gozarto vore det en lättnad ifall kurdiska övergrepp får ett slut och kurdiska makthavare visar mer ödmjukhet i sina relationer med oss. Kurderna ska inte glömma att de är ockupanter av någon annans hus – vilka kurdiska namn de än ger Gozarto.