Babylons hängande trädgårdar… i Nineve?
Kategori: Historia
De hängande trädgårdarna i Babylon räknades som ett av antikens sju underverk. Men arkeologerna har inte hittat något spår av dem i Babylon. Och hur såg dess sinnrika bevattningssystem ut? Frågan har länge förbryllat den akademiska världen. Men nu tror sig forskarna ha funnit svaret, tack vare kung Sanharibs egen beskrivning av hur han hade anlagt en magnifik terrassträdgård i Nineve. Sannolikt har antikens historiker förväxlat Sanharib med Nebukadnassar.
Grekerna kom till Babylon 200 år efter att det babyloniska riket hade fallit år 539 f Kr. Det är genom grekerna som världen har fått information om hängande trädgårdar i Babylon. Enligt legenden hade kung Nebukadnassar låtit anlägga en vacker terrassträdgård åt sin fru, för att hon inte skulle sakna sitt hemland uppe i bergen. Därefter har Babylons hängande trädgårdar varit omskrivna i världslitteraturen i mer än 2000 år. Man visste också att de hade en genialisk bevattningsteknik men ingen kände till dess hemlighet.
Arkeologerna började gräva fram den forna staden Babylon för mer än hundra år sedan, men har aldrig hittat några spår av terrassodlingar eller hängande trädgårdar. Det anmärkningsvärda är att babylonierna själva inte skriver ett enda ord om hängande trädgårdar i de otaliga kilskrifttavlor som de lämnat efter sig.
För att ta reda på hur man bevattnade de hängande trädgårdarna i Babylon, åkte en grupp brittiska och amerikanska experter till Jordanien för att utföra enkla experiment i mindre skala. Det var vatteningenjören Jo Parker, arkeologen professor John Oleson som är specialist på antikens vattenteknologi och assyriologen dr Stephanie Dalley. De byggde en enkel terrass på en sluttning och konstruerade sina redskap utan att använda modern teknologi. De testade först att pumpa upp vatten med hjälp av en hävstång, så kallad shaduf, men insåg att det inte hade varit praktiskt. De hängande trädgårdarna behövde 300 000 liter (300 kubikmeter) vatten varje dag. Varje Shaduf kunde pumpa upp ca en kubikmeter vatten i timmen, vilket skulle ha krävt 300 timmar mankraft varje dag. Dessutom skulle det inte finnas plats för så många plantor med ett så stort antal shadufer i de hängande trädgårdarna. Forskarteamet var tvunget att leta vidare efter andra metoder.
Då bad man assyriologen Stephanie Dalley om hjälp med att läsa en kilskrifttavla ur den assyriske kungen Sanharibs krönikor, där han i text och bild beskriver hur han gick till väga när han anlade de hängande trädgårdarna i Nineve. Han berättar till och med vilka material han hade använt för att pumpa upp vattnet; brons, elamitiska palmer, rep och kedjor. Det som inte framgick var hur han hade byggt sina redskap. Teamet anlitade en metallurg som är expert på antikens metallbruk och började testa en gammal teknik med en skruv i ett stort rör. Den här tekniken att pumpa upp vatten tillskrivs vanligtvis den grekiske kemisten Arkimedes, som levde 450 år efter Sanharib, och kallas Arkimedes skruv.
Sanharib var inte bara en framgångsrik kung som utvidgade det assyriska imperiet på 700-talet f Kr, efter sin far Sargon II. Han var också en av sin tids främsta ingenjörer. Han lät t ex anlägga bevattningssystem och vattenkanaler som försåg huvudstaden Nineve med färskt dricksvatten 50 km längre upp i ett område som kallas Khens eller Khansa, som idag är en stor turistattraktion. Tyvärr har de kurdiska myndigheterna i norra Irak inte brytt sig om att skydda eller bevara Khens, men det är inte ämnet för den här artikeln.
Expertgruppens experiment att gjuta en stor bronsskruv och kapsla in den i ett rör av virke, visade att det var med största sannolikhet denna metod som Sanharib använde för att bevattna sin terrassträdgård i Nineve. Hittills har arkeologer och historiker utgått från att Sanharibs hängande trädgårdar var en kopia av Babylons hängande trädgårdar. Men assyriologen Stephanie Dalley tror att Nineve var den egentliga platsen för Babylons hängande trädgårdar, eftersom grekiska historieskrivare måste ha förväxlat Sanharib med Nebukadnassar.
- Så länge ingen lyckas gräva fram terrassträdgårdar i Babylon kommer jag inte att rubbas i min uppfattning, säger hon i en dokumentär som brittiska BBC har gjort om hela experimentet. Den går att se på följande länk: http://www.youtube.com/watch?v=HDRze962yFU
Hur som helst måste de hängande trädgårdarna i Assyrien ha varit ett underverk som vittnar om människans seger över naturen, när man redan för 2700 år sedan kunde pumpa upp 300 ton vatten om dagen för att hålla de exotiska plantorna vid liv.
Augin Kurt Haninke
