auginhaninke.blogg.se

Döden ryckte hastigt bort författaren och översättaren Lennart Warring. Han har visserligen bidragit till att öka insikten om assyrisk litteraturhistoria och dess betydelse för civilisationens utveckling. Men han hade ännu fler intressanta projekt i sikte, däribland en djupanalys om assyrisk filosofis påverkan på grekiska klassiker som Platon.

LennartWarringavled i ett sjukhem i Norsborg söndagen den 16 november 2014 i sviterna av en mycket sällsynt sjukdom som kallas Churg-Strauss syndrom, som drabbar ungefär en på miljonen. Sjukdomen innebar att han var överkänslig och allergisk mot vissa födoämnen och hade astma. Det tog flera år för läkarna att ställa rätt diagnos. Men när det väl var gjort fick han behandling och kunde leva ett mer normalt liv i sin enkla lägenhet i Tullinge.

Under den gångna sommaren blev han dock akut sjuk och behövde behandling. Efter en kort vistelse på sjukhus skulle han vårdas hemma. Men av någon anledning fick han fel dos kortison. Det ledde till att han blev förlamad och sängbunden. Hans goda vän Taina Kantola försökte hjälpa honom att komma till ett vårdhem, eftersom hemtjänstens insatser inte längre täckte hans vårdbehov. Men Botkyrka kommun avvisade ansökan. Till slut uppmärksammades saken i tidningen Aftonbladet i oktober och då ändrade sig kommunen. Men skadan var redan skedd. Några veckor senare var Lennart så svag och mager att han tynade bort förtvivlad och deprimerad. Han lämnar en syster och många nära vänner i sorg och saknad.

Lennart var en oerhört begåvad och bildad man med en Filosofie licentiatexamen i Filmvetenskap. Han skrev sin licentiatavhandling Hotet från Ovan om Science fiction i film. Han var intresserad av Jungiansk filosofi och var studierektor på Institutet för analytisk psykologi i Stockholm 1995-96. Numera är institutet nedlagt. Lennart hade också läst idéhistoria och sociologi och var välbevandrad i forntida kulturer, myter, vetenskapshistoria och litterära källskrifter. Assyrisk och mesopotamisk litteratur låg särskilt varmt om hjärtat hos honom. Han lärde sig till exempel sumeriska för att kunna översätta den mångtusenåriga poesin om kärleksgudinnan Inanna, som senare kom att heta Ishtar hos assyrierna.

Jag lärde känna Lennart första gången när jag bevakade en litteraturafton i Hallunda Folkets hus 2001 då nyöversättningen av Gilgamesh-eposet skulle presenteras. Jag spelade in hela evenemanget för Sveriges radios assyriska sändningar. Lennart Warring och Taina Kantola hade nyligen översatt assyriologiprofessorn Simo Parpolas version av världens äldsta skrivna epos från akkadisk-assyriska. Boken kom ut på Natur och Kultur 2001 och utsågs av Kulturrådet till att ingå i kategorin Alla tiders klassiker.

Därefter bildades ett sällskap som fick namnet Gilgamesh-sällskapet. En av medlemmarna var Fehmi Barkarmo som har varit en nära vän åt författarparet och drivande i Gilgamesh-sällskapet. Sällskapet har aktivt spridit kunskap om den mesopotamiska kulturen och dess insatser för eftervärlden. Författarna blev inbjudna till föredrag och litteraturevenemang på bibliotek och skolor. De fascinerade åhörarna med intressanta berättelser om forna hjältar som Gilgamesh, som sökte meningen med livet och till slut fann hemligheten bakom skapelsen. Efter Lennarts död skrev kollegan Taina så här om Lennarts förhållande till Gilgamesh:

När Lennart var i form gillade han att gå omkring och fundera på gåtor. Gåtornas gåta var Gilgamesh-eposet. "Han skådade hemligheten, uppenbarade det dolda... Han bevarade berättelsen om tiden före Floden för eftervärlden. Leta efter kopparkistan med lertavlan, öppna bronslåset, öppna locket till hemligheten! Läs berättelsen om den man, Gilgamesh, som gick igenom alla lidanden." Så börjar Gilgamesh-eposet. Och även Lennart gick igenom ofattbara lidanden, och även han bevarade berättelsen om tiden före Floden för eftervärlden.

Hösten 2011 kom Lennart och Tainas nästa bok Inanna – Skymningens drottning på bokförlaget Atlantis. Boken är översatt från det sumeriska originalet. Också den utsågs till Alla tiders klassiker.

Sedan kom nästa projekt att handla om en bok med titeln Assurs folk. Fehmi Barkarmo och jag har under de senaste två åren varit referenspersoner och tagit del av varje kapitel som höll på att skrivas färdigt. Boken är en sammanfattning av forntida assyrisk litteratur, vetenskap, filosofi och religion som resulterat i kristendomens gryning och som lade grunden för det västerländska kulturarvet via Grekland. Författarna själva beskrev innehållet så här i en presentation för förlaget:

”Boken kommer att inkludera samhällsformer, kultur, ekonomi, vetenskap, religion, filosofi och litteraturhistoria. Vi kommer att lyfta fram historiska perioder, händelser, vetenskapliga och kulturella insatser som idag är okända för många. Boken ska skildra den etniska och kulturella kontinuiteten hos det assyriska folket genom historiens förlopp. För att få ett så stort faktaunderlag som möjligt kommer vi inte bara använda skriftliga källor utan även intervjua assyrier som besitter olika former av specialkunskaper. Vår avsikt är att skildra saker som assyrier själva anser vara av särskild stor vikt.”

Fehmi Barkarmo har också ordnat med sponsorer för projektet som blev klart under våren 2014. Boken var planerad att ges ut av bokförlaget Atlantis under hösten samma år, men Atlantis backade plötsligt ur samarbetet med hänvisning till ekonomiska problem. Författarna presenterade projektet för en f d medarbetare på Atlantis, som gick över till Natur och Kultur. Han föreslog en uppdelning av materialet i två böcker, men mitt i dessa förhandlingar insjuknade Lennart och kunde aldrig mer återhämta sig. Nu lovar Taina att hon ska se till att göra klart arbetet som krävs och att hon också ska skriva en kortare version av Assurs folk. Sponsorerna kommer att få utförlig information när projektet har fått sin nya form, hälsar Fehmi Barkarmo.

Ett vanligt misstag som nutida författare gör är att tolka forntiden med dagens ögon. Ett exempel var när det unga språkgeniet Ola Wikander skrev en märklig kommentar om Gilgameshs relation till vännen Enkido. I en av sina böcker, jag tror att det var I döda språks sällskap, insinuerade Wikander att vänskapen mellan Gilgamesh och Enkido kan ha varit mer än bara vänskap, att döma av den tolfte tavlan i eposet. När jag läste det vände jag mig till Lennart Warring, som var expert på Gilgamesh-eposet och fornassyrisk litteratur, och frågade om det kan ligga någon sanning i Wikanders påstående. Han avfärdade det med bestämdhet och sade: ”Det förekommer ingen homosexualitet i assyrisk litteratur. Det betyder inte att det inte förekom homosexualitet bland assyrierna, men till skillnad från grekisk litteratur finns det över huvud taget inte omnämnt i assyrisk litteratur. Det är en främmande tolkning som den unge Wikander gör”.