auginhaninke.blogg.se

      Ur webbtidningen havadis.at 

 

I flera årtionden har assyrier och andra invandrare med ursprung i Turkiet våndats över svårigheterna och kostnaderna för att få en frisedel från militärtjänstgöring i sitt ursprungsland. Men nu har ett utskott i det turkiska parlamentet beslutat att kostnaden ska sänkas från 6000 Euro till 1000. Förslaget omfattar alla medborgare i värnpliktsålder i utlandet – även de som är över 39 år och som idag måste betala en straffavgift. Det turkiska parlamentets utskott för planering och budget antog förslaget, medan ledamöterna ur kurdiska HDP och republikanska CHP reserverade sig. Eftersom det styrande AKP har egen majoritet i kammaren kommer lagförslaget att gå igenom utan svårigheter, skriver den turkiska webbtidningen havadis.at, baserad i Österrike.

Denna lättnad i militärtjänstgöringen är ett resultat av AKPs vallöfte inför parlamentsvalet i juli 2015, framfört av premiärminister Ahmet Davutoglu vid ett besök i Tyskland. Där bor mer än fyra miljoner gästarbetare med turkiskt ursprung. I ett försök att fiska utlandsröster lovade regeringen att vidta en rad populistiska förslag som underlättar gästarbetarnas juridiska relationer till sitt hemland. Ett annat löfte var t ex att den som har infört ett utländskt fordon i Turkiet kan köra det i två år innan fordonet måste lämna landets gräns. Nuvarande regel säger att efter sex månader måste man åka ut ur landet, innan en ny sexmånaders period kan börja. 

När det gäller militärtjänsten i Turkiet har den varit ett fruktat inslag i unga assyriers liv eftersom de trakasserades, misshandlades och kränktes för att de var icke-muslimer och icke-turkar. Av denna anledning försökte föräldrarna hitta på olika sätt att minimera skadan för sina barn. De skrevs t ex ett par år yngre i folkbokföringen för att hinna mogna till starkare karlar. Eller så registrerade man ett turkisktklingande namn på pojken, t ex en som döptes till Simon kunde heta Yusuf på pappret. På 1970-talet började också allt fler assyrier i Turabdin ge sina barn helturkiska namn som Özcan, Zeki, Orhan, Ayhan, Umit och Özkan. Som ett led i denna anpassning började även flickor ges turkiska namn som Nurcan, Aygül, Türkan, Ayten etc. Efternamnen var redan turkiska enligt en lag från 1934 vars syfte var att assimilera alla icke-turkiska minoriteter. (Läs mer om efternamnslagen i min artikel Därför bär vi turkiska efternamn). En av dem som har tecknat ner sina bittra erfarenheter från turkisk militärtjänst är författaren Fehmi Bargello i boken Gabro – ”förrädaren” i den heliga tjänsten (Linköping 2010). Boken har nyligen översatts till turkiska.

På 1960-talet sökte sig många assyriska män till Tyskland som gästarbetare. Efter några år anslöt sig deras fruar och barn. I samband med Cypernkriget 1974 då Turkiet ockuperade norra delen av ön, tilltog förtrycket mot assyrierna i Turabdin och en massutvandring satte igång. Sverige blev ett primärt mål. Hit kom även assyriska gästarbetare från Tyskland och sökte asyl. Ett av de starkaste skälen var just att slippa den fruktade militärtjänsten. I Sverige är det enkelt att få svenskt medborgarskap, vilket har gjort att tiotusentals unga assyrier antingen har gjort svensk militärtjänst eller helt struntat i att bry sig om turkisk militärtjänst. Den som har gjort lumpen i Sverige kan ansöka hos turkiska ambassaden och bli befriad från turkisk värnplikt (dock ej den som har en frikallelse), annars måste man betala dyrt och tjänstgöra några veckor i Turkiet. Dessa regler har successivt förenklats från turkisk sida och nu är man snart nere på tusen euro, utan krav på någon kortare tjänst. Det öppnar stora möjligheter för alla som inte vill klippa banden med Turkiet.

Under 2000-talet har ett stort antal assyrier återvänt för att bygga eller restaurera sina hus i Turabdin. Dessa bor i Turabdin under sommarhalvåret. Ett litet antal har återvänt permanent, men den förmodade stora återvandringen har kommit av sig på grund av säkerhetsläget och osäkerheten inför framtiden. Assyrierna vill gärna hålla starka band till sina fäders jord och har därför välkomnat det nya landregistret, men svårigheterna har varit många. Stora arealer har konfiskerats av statens skogsmyndighet eller av kurdiska grannar (läs mer i mina artiklar Turkiets dubbelspel gentemot assyrier och Rapport om turkisk och kurdisk konfiskation av assyrisk egendom).

 

En del kritiker tolkar sänkningen av ersättningen för frisedel som ett sätt att dra in pengar till den turkiska armén. Må så vara, men för tiotusentals assyrier och deras barn kan den också vara en möjlighet att knyta ännu större band till Turabdin och utnyttja sina medborgerliga rättigheter, t ex rätten att disponera över sin egendom. Utan en giltig ID-handling kan inte ens lagfarna ägare göra anspråk på sin mark. Med värnpliktshindret undanröjt, blir det lättare att förfoga över ID-nr eller återta uppsagt medborgarskap. Den nya lagen kommer sannolikt att antas av parlamentet inom en snar framtid.